kommunikation

Kommunikation bygger på en överenskommelse oss människor emellan. Det första som sker när man möter en bild, då inte bara 2-D bilder, utan även 3-D bilder (vår omgivning) kallas förnimmelse – ett första möte. Efter det varseblir man bilden och automatiskt försöker vår hjärna att uttolka bilden. När man tolkar bilden framträder dess betydelse. Detta sker oftast utan att vi ens tänker på det och alla bildmöten är beroende av betraktarens erfarenhet. Bilden på övergångsknappen, vars användningsområde de alldra flesta vuxna vet, användes som en illustration på en symbol som kan ha olika betydelser, beroende på erfarenhet. För mig har denna knapp alltid varit självklar som enbart ett föremål som hjälper mig att trycka fram grön gubbe. Men under lektionen blev jag medveten om att denna knapp har olika betydelser – beroende på hur mycket man vet. Tydligen är det så att företaget som tillverka dessa övergångsknappar är kristna, och detta rejält. De sägs att knappen är ”en väg till gud” Om man tittar på knappen ser vi lägst ned en gubbe, sedan en hand och sedan en vit knapp. När man tänker på detta hade det bara räck med en hand eller kanske bara en gubbe, eller kanske bara en vit knapp! Men nu finns alla tre med, och det känns nästan för övertydligt, kan jag tycka. Det sägs här att det är ”människan påväg till gud”, eller något liknande. Efter den här vetskapen blev min inställning till övergångsknappen en smula förvirrad då jag inte är troende. När jag nu ska trycka på kappen tänker jag alltid ”var ska jag trycka? På handen, gubben eller den vita knappen?” Vad symboliserar dessa symboler på den blåa dosan, egentligen? Är den vita knappen gud? Jag blir nästan lite provocerad av detta och låter någon annan trycka istället. I det här fallet kan man verkligen tala om att jag fick syn på att jag fick syn på något, som är en viktig ingrediens i all kommunikation.